Thursday, February 19, 2009

Det är jag som är Dunderklumpen, både användare och utvecklare av dataspel, jag har därför fått i uppgift att skriva några rader om antika spel.

Det som slog mig är att det i stort sett finns två sorters antika spel, tre om man räknar spelen som släpptes innan 90-talet (go Pacman!). Dels finns det spel som knyter an gamla makter i krigsstrategispel, bygg upp en bas, samla resurser, producera trupper och slåss med dina onda grannar, exempel på det är Civilization, Rome, Ceasar, Age of Empires. Det finns säkert flera skäl till dess popularitet, spelaren vill känna sig delaktig i att bygga upp saker från början, de tidiga civilisationerna känns mystiskt lockande med en slags "det var bättre förr"-romantik, det är en viss känsla av realism till skillnad från liknande spel med rymd- och robottema och det ligger långt tillbaka i tiden så det blir inte så obehagligt när man utplånar halva kontinenter (vem bryr sig om några Etrusker hit eller dit?), ett spel som grundar sig på USAs invasion av Irak eller Israel/Palestina-konflikten skulle säkert ha sina få anhängare men det skulle inte locka mig iallafall.

Den andra typen av spel som knyter an antiken är spel som utnyttjar de mytologiska elementen, det bästa sättet att få en handling till sina spel är att stjäla en gammal genomarbetad saga som man vet har fungerat i tusentals år. Alla vill vara hjälten som mot omöjliga odds dödar eller överlistar det ena vidundret värre än det andra och till slut efter många om och men äntligen får sin belöning i form av vackra, väna och villiga kvinnor eller guld, ära och berömmelse, gärna en klapp på axeln från gudarna (hur kul är det med bara en gud egentligen, ju fler gudar desto bättre, alltid hittar man någon som passar sin personlighet). Exempel är God of War, Prince of Persia och så en bortglömd godbit som hette Odyssey, ett spel där man löste gåtor och använde rätt sak (ex. Poseidons Treudd) på rätt ställe för att komma vidare. Detta spelade jag i början av 90-talet och jag kommer ihåg att det var mycket underhållande.

I mitt försök att hitta mer information om detta spel på nätet gick jag till den klassiska sajten "Home of the underdogs", som sedan 1998 har samlat mängder av abandonware dvs spel som inte går att få tag på längre då företagen som gjort dem lagts ner, det är alltså ett gigantiskt spelmuseum med underdogs som en eldsjäl har tagit på sig att skapa, en otrolig kulturskatt som inte fått ett öre i statligt kulturstöd, en riktig Herkulesbedrift som tyvärr visade sig vara ett fruktlöst Sisyfosarbete eftersom sajten inte existerar längre!

Enligt wikipedia:
"On February 13th, 2009 Home of the Underdogs went offline. According to a message posted on Twitter by the site's owner, this was because of the webhost's bankruptcy."

Ett museum med över 5300 spel från 80- och 90-talet, komplett med recensioner, kommentarer och annan relevant information är borta för alltid. Dessa spel kan eventuellt finnas utspridda på andra ställen men troligtvis har stora mängder av dem gått förlorade för alltid. Detta är alltså en modern tids Alexandrianskt bibliotek som raserats pga bristande resurser och att vi inte ser sakers värde förrän det är försent. Okunskapen besegrar kunskapen.

Attans, jag hade tänkt detta bli ett lite småroligt kåseri och så slutade det i moll...

1 comment:

Anonymous said...

Trevligt att se att denna blogg helt plötsligt förvandlats till en antik-dataspelsblogg. Är själv latinare som blev intresserad av latin just genom datorspel.