Sunday, September 28, 2008

librum, si malus est, nequeo laudare

Som vanligt har jag lyckats glömma att bokmässan pågår (det är tydligen ett mycket viktigt event) men påminns då jag i söndagslättja försöker hinna ikapp mitt tidningsläsande. SvD har följande lilla ögonblicksbild:

"I mässhallens brus berättade landets store klassicist, Sture Linnér, inför en koncentrerad skara om varför han på alla sina resor, till Singapore eller Sundbyberg, alltid har en bok av Herodotos i väskan.
- Varje gång jag läser honom på nytt tänker jag, ah, så här är det."


Böcker och kunskap i allmänhet skrivs det om i lokalblaskan, i en anmälan av Kunskapens kretsar:

"Några av de första bidragen tar fasta just på ordet kunskap, dess härledning och motsvarigheter på andra språk. Kunna och känna är besläktade, noterar idéhistorikern Bo Lindberg, även med grekiskans gnosis, och fortsätter: "Långt bakåt, i det proto-indoeuropeiska mörkret, ligger en rekonstruerad rot gne, som också återfinns i de olika verben för kunna: grekiska gignosko, latinets cognosco, fornengelskans cnavan och så vidare.
...
Nu är det så att roten i gnosis är densamma som i genus, kön, och även det svenska ordet har samma rot som kunna och kunskap. Därav det gammaltestamentliga uttrycket att den eller den "kände" sin hustru, det vill säga idkade samlag med henne. Avståndet till dagens vetenskapsbegrepp känns långt. Det flera av uppsatsförfattarna har gemensamt är just utredningar av de centrala begreppen på vetenskapens och bildningens områden."

Slutligen, en liten appell, jag ska nämligen ta mig i kragen i veckan och fixa med länklistan.
Är det något jag bör stoppa in där som jag missat?

3 comments:

– – – said...

Hur nära besläktade är proto-indo europeiska språk med semitiska språk? Det skulle även kunna kasta visst ljus över en fråga jag har funderat lite över.
Hiero på grekiska betyder som bekant (nåja, bekant sedan ett par veckor iaf) tempel, vilket borde innebära att Hierosolyma har med tempelplats att göra.
Frågan är varför de gammaltestamentliga hebreerna skulle bry sig om grekiskan när de namngav Jerusalem?

Hexmaster said...

Jerusalem: "from Gk. Hierousalem, from Heb. Yerushalayim, lit.
'foundation of peace,' from base of yarah 'he threw, cast' + shalom 'peace.'"

http://www.etymonline.com/index.php?term=Jerusalem

Anonymous said...

Länkar, avd "litterära bloggar": Min blogg Svenssongalaxen, som har länkat dig. Och jag läser själv denna latinblogg.

http://lennart-svensson.blogspot.com/

/svensson