Satir och parodi är, som vi alla vet, mycket svårt. Ibland ligger versionen i skrattspegeln alldeles för nära vekligheten, parodin troppar över från det burleskt sannfärdiga till fullkomligt sannolikt, och skrattet fastnar i halsen. Samtidigt är det väl på många vis det som är det mest träffande, och det som bäst hånar en företeelse, dock kan obhaget nästen bli för stort då man inser att personer och företeelser är löjeväckande parodier utan att det nämnvärt bekymrar någon. (Ett exempel är bl.a Dubaya-satir som sällan är rolig då de floskelfyllda, illogiska replikerna som då används låter alltför verkliga.)
Efter en sådan lätt ponderous inledning kommer en något lättviktig upplösning. Det är nämligen så att i vad som måste vara senaste nummret av den illustra publikationen Grönköpings veckoblad finns en ganska underbar artikel om huru en donation från "fru änkefru Pilzéns oegenyttiga stiftelse för jäst- och annan kultur" räddat de klassiska språken (eller som GKVB själv uttrycker det "de antikverade (obsoleta) språken") som strax dessförinnan lagts ner, med motiveringen att det var ett "bevis för marknadsanpassningen inom den högre utbildningen". Obehaget smyger sig på...
Veckobladet berättar även att i och med beslutet om avskaffande så ändrades devisan över aulan "Errare humanus est (Folk är dumma)" till Have a nice day!, då det ansågs "stå i bättre samklang med den nuvarande samtiden" (På sitt sätt betydligt mer rakryggat än LU som trots försök att dumpa latinet inte funderar över sin latinska devis.) Och än mer obehag, så jag ju genomlevt sigillstriderna vid GU...
Tänker inte citera mer från artikeln, finns ett och annat guldkorn till, utan manar er att läsa den på egen hand.
Subscribe to:
Post Comments (Atom)
No comments:
Post a Comment